Efter flera säsonger på elitnivå. Försvararen Pär Asp lägger skorna på hyllan.

Säsongsavslutningen mot GAIS blev sista matchen i karriären. Nu väljer Pär Asp att lägga skorna på hyllan efter 12 säsonger på elitnivå.

– Det är rätt många faktorer som spelat in. Dels att jag har varit sliten i kroppen i år och det har varit ett tuffare år. Jag har rehabat mycket och sedan har vi barn som har mycket aktiviteter. Det är också sådant som jag vill vara delaktig i, säger han.

Asp kom till Varbergs BoIS inför säsongen 2014 från Gefle IF med Pelle Olsson som tränare.

– Det var en omställning – att komma till ett nytt lag med väldigt tydlig och rak tränare. Vi hade tre bra säsonger när jag var där. Det var väldigt lärorikt och träffade många trevliga och snälla lagkompisar som jag fortfarande har kontakt med, säger Asp.

Tiden i Gefle IF kröntes med Europaspel.

– Det var en väldigt rolig upplevelse. Det var kul att komma ut och spela lite matcher i Europa.

Dessförinnan spelade Asp för IF Brommapojkarna i fyra säsonger.

– Det var väldigt rolig tid och första tiden på elitnivå. Det var ganska tufft från början att flytta från Kiruna till Brommapojkarna. Jag fick spela mycket första året och vi lyckades mirakulöst lösa en kvalplats och vinna mot Häcken. Det var otroligt rolig upplevelse och en av höjdpunkterna i karriären när vi gick upp till Allsvenskan med Brommapojkarna, säger han.

Under sin sejour i Varbergs BoIS har Asp varit en viktig kugge i försvaret och gjorde över 100 matcher för klubben. Det är med starka känslor som Asp lämnar elitfotbollen och Varbergs BoIS.

– Det har varit väldigt rolig tid. Vi har varit en grupp som har haft väldigt roligt tillsammans. Vi har många och härliga supportrar som visat stort engagemang, säger han och framhåller även hemmamatcherna på Påskbergsvallen som en av höjdpunkterna:

– Vi har varit starka mot topplagen på hemmaplan och vunnit många av dem. Vi har oftast hittat någon extra tändvätska till de matcherna.

Totalt blev det 141 Allsvenska matcher och 152 matcher i Superettan för Pär Asp.

Pär Asp har haft många lagkamrater under sin karriär. Här är hyllningar från dem.

Hasse Berggren, lagkamrat i Gefle IF:

– Asp var en karaktärspelare som alltid såg laget först. En spelare som höll en hög och jämn nivå – och aldrig vek ner sig. Som sportchef letade jag alltid efter spelare som hade Pär Asps kvalité. I en klubb som Gefle IF är det ovärderligt.

Jonas Lantto, lagkamrat i Gefle IF:

– Som ung var han en snabb, målfarlig mittfältare och forward… Sen omskolad till back och varit ruskigt stabil – både som mittback och högerback i Allsvenskan och Superettan. Sina styrkor i snabbheten och spelförståelsen, även en väldigt dålig förlorare. En fantastisk lagkamrat som alltid gett allt i träning och match. Ett proffs och föredöme i sitt sätt att vara båda på och utanför planen. Han är även en fantastisk vän sedan barndomen så önskar honom all lycka i framtiden.

Har du något speciellt minne av honom?

– Hans fantastiska mål mot Sundsvall i träningsmatch på Cypern med vänsterfoten från 40 meter i krysset och alla skavsår han gav mina hälar när vi möttes.

Jens Portin, lagkamrat i Gefle IF:

– Pär var en snabb, stark och pålitlig försvarsspelare. Han var väldigt stabil i sina prestationer och kunde spela överallt i en backlinje. En väldigt fin lagkamrat både på och utanför planen, en riktig lagspelare, fötterna på jorden. Han är väldigt lugn och omtänksam som person. En som man alltid kan snacka med.

Vad kommer du minnas bäst av honom som spelare?

– Jag kommer ihåg en hel del förstås men speciellt ett mål som han gjorde i en match på Cypern med oss i Gefle mot GIF Sundsvall. Då han måttade ett inlägg med vänstern som seglade (”blåste”) hela vägen in i bortre krysset. Ren klass!

Richard Henriksson, lagkamrat i IF Brommapojkarna:

– En mycket lugn och trygg snubbe som var extremt populär i Grimstas omklädningsrum. Dels för sin personlighet, men också då han var en av de mest lättlurade i institutionen ”wobbler”, det vill säga få någon att hugga på ett bete genom att gå in och rätta en fullt medveten felsägning.

Vad kommer du minnas bäst av honom som spelare?

– En spelare som jag aldrig var med om gjorde en dålig match. Ruskigt stabil på en hög nivå. Som främsta egenskap minns jag hans snabbhet. Kunde springa ifrån motståndare i löpdueller utan att det såg ut som att han ens tog i.

Anton Liljenbäck, lagkamrat i Varbergs BoIS:

– Han var en stabil mittback som jag spelade med i tre år. Jag lärde mig mycket av honom. Han var vår lagkapten och visste vad som krävdes i matcherna men behöll även sitt lugn och snackade mycket. Han var ledare på och utanför plan.

Har du något speciellt minne av honom?

– Det var hans 1-0-mål mot Sirius. Vi hade torskat ett par matcher i rad. Sedan vann vi över Sirius och det var Asp som gjorde målet.

Gabriel Altemark-Vanneryr, lagkamrat i Varbergs BoIS:

– Lugn, klok, humoristisk och rolig. Asp var ett föredöme på och utanför planen.  Vi har suttit bredvid varandra i omklädningsrummet och hållit ihop mycket under året. Han var alltid först på träningar med en timme och kvart. Jag är väldigt glad över att jag fick spela med honom i år. Det var skönt att slippa honom, för det var en ”jobbig jävel” att möta och vi hade våra duster.

Har du något speciellt minne av honom?

– Det var i någon av de sista hemmamatcherna. Som mittback jagade han själv i pressen. Han tokkörde över hela planen – som en riktig pitbull, haha.